Försäkring gäller inte vid depression

Med somatiska sjukdomar finns det risk för att depression kommer att förbises helt. Långtidssjukskrivningar har fått en ny diagnos genom åren-Sverige har upplevt en våg av långtidssjukskrivningar, vilket främst berodde på en ökning av antalet fall med en mildare psykisk sjukdom. Den vanligaste diagnosen var depression, även om många av dessa patienter beskrev sig själva som "utbrända" och uppgav att orsaken till deras sjukdom var en orimlig arbetsbelastning.

Under-vårt forskargrupp genomförde intervjuer med 50 privata tjänstemän, på varandra följande fall som kontrakterade någon av de psykiatriska diagnoserna av depression, stress, ångest eller utbrändhet [12]. Vi kan visa att diagnosen depression i de flesta fall var formellt korrekt, eftersom mer än 80 procent av patienterna uppfyllde kriterierna för depressionforskning någon gång.

Men under studien var den genomsnittliga graden av depression låg, vilket innebär att symtomen på depression återvände, medan patienterna fortfarande inte kunde arbeta. De viktigaste återstående symtomen var svår trötthet och kognitiva problem som minnes-och koncentrationsproblem. Klassisk verklig depression var ovanlig i gruppen. Vi behövde ett bra namn för detta tillstånd och fastnade sedan med ett koncept som används i europeisk psykiatri i tal [13], nämligen utmattningsdepression, en beteckning som snabbt uppnådde utbredd acceptans även bland patienter.

Vi kan också använda diagnosen neurasteni, en diagnos som lanserades i tal [14] och som beskrevs i början av seklet, för att ha ett mycket liknande utseende och bild av sjukdomen som utmattningsdepression [15]. Vissa internationella forskare [16] använder fortfarande begreppet neurasteni för att hänvisa till en liknande bild av sjukdomen, medan andra har slutat för begreppet adaptiv störning [17].

Således, en annan bild av sjukdomen än med typisk försäkring gäller inte vid depression, bilden av sjukdomen som vi stötte på bland långvarig sjukskrivning skilde sig från typisk försäkring gäller inte vid depression. Sjukdomen var ofta akut och inte sällan med alarmerande fysiska symtom som yrsel, akut orienteringssvårigheter, högt blodtryck, hjärtklappning eller tryck över bröstet - symtom som ofta ledde till ett akutsjukhus vid misstänkt hjärtinfarkt eller stroke.

Efter en snabb akutundersökning fann man att patienten inte var livshotande fysiskt sjuk, inte led av "stress" och skickade hem ett samtal om vila. Mer grundliga studier har vanligtvis visat att tillståndet utvecklades under flera års stress, vilket länge har lett till symtom som sömnstörningar och olika fysiska obehag såsom olika typer av smärttillstånd.

Under åren har en expertgrupp på uppdrag av National Council on Health and Social Security arbetat för att utveckla litteratur om denna typ av stressrelaterad psykisk sjukdom. Gruppen föreslog att resolutionen skulle kallas utmattningssyndrom och beskriva de preliminära diagnostiska kriterierna i boken utmattningssyndrom, som publicerades i Socialstyrelsen och Socialförsäkringsåret, och publicerades och fick ICD-koden F.

Det introduceras inte bland affektiva sjukdomar, utan istället tillsammans med justeringsstörning och löftestörningar och reaktioner på svår stress. Intressant är att den kommande DSM-5 tros hantera identifierade psykiatriska tillstånd orsakade av stress och placera dem i samma grupp [18]. Förhållandet mellan stress och psykisk sjukdom har belönats.

Ibland ifrågasattes om det verkligen var meningsfullt att skilja trötthetssyndrom från verklig depression. Denna synpunkt presenteras bland annat i kapitlet av Ingvar Lundberg m. fl. Boken "skada på mentalt arbete"[19] från detta kapitel, som ofta citeras i samband med försäkring, hävdar också att kopplingen mellan stressiga arbetsfaktorer, som är den vanligaste orsaken till utmattningssyndrom och psykisk sjukdom, inte kommer att täckas tillräckligt.

Urvalet av studier i detta kapitel är dock begränsat och omfattar inte alla bevis som fanns tillgängliga när kapitlet publicerades [20]. Vetenskapligt säkerställa ett orsakssamband mellan arbetsrelaterad stress och psykisk sjukdom kräver prospektiv forskning, och det har bara publicerats under de senaste åren. Det finns dock för närvarande flera sådana, inklusive från de skandinaviska länderna [], och därmed kan anslutningen betraktas som väl ansluten.

Är differentialdiagnos meningsfull? Om det nu finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och psykisk sjukdom, Vad är bevisen för att stress leder till ett sjukdomsmönster som är skilt från depression? Symtom och processer är viktiga skillnader, men för att en differentialdiagnos ska vara av mer än teoretiskt intresse måste det vara viktigt för valet av behandling och prognos.

Om du också kan visa skillnader i patofysiologi har du uppnått en signifikant differentialdiagnos. Finns det en skillnad i resultaten av behandlingen under båda tillstånden? Det är omöjligt att svara på denna fråga idag, men det finns ett antal tecken på att konventionell antidepressiv behandling inte fungerar lika bra för stressrelaterad ohälsa som för verklig depression.

Nyligen följde vi till exempel en långtidssjukskriven som fick ersättning från AFA Försäkring på grund av mildare depression av psykisk sjukdom, stressrelaterad ångest. Sjukfrånvaron har börjat och år av patienter har svarat på undersökningen av sin sjukdom och vilken behandling de har fått. Hypotesen var att en lång sjukfrånvaro kunde bero på brist på antidepressiv behandling.

I motsats till vad vi förväntade oss visade det sig att konventionell psykoterapi med antidepressiva medel, men framför allt var alla mediciner förknippade med betydligt sämre resultat när det gäller fortsatt sjukskrivning och pension [25]. Eftersom vi vet att behandling med antidepressiva medel har en säker effekt på depression, kan resultatet tolkas så att bland de sjuka finns en stor undergrupp som inte har depression, men en annan stressrelaterad uppsägning?

Naturligtvis finns det andra tolkningsmöjligheter. Det finns väldigt få randomiserade kontrollerade studier för behandling av psykisk sjukdomssyndrom och stressrelaterad trötthet, och de som finns ger inte övertygande resultat [26]. Av stort intresse är dock en holländsk studie [27] som använder återgång till arbete som ett mått på effekter och visar att kognitiv beteendeterapi inte hade någon effekt jämfört med kontrollgruppen, medan återställande rehabilitering i samband med minskad sjukfrånvaro, betydligt.

Den mest övertygande skillnaden är dock biologisk, den mest övertygande skillnaden hittills mellan faktiskt depression och trötthetssyndrom ligger i det biologiska stresssystemet. Det finns mycket tydliga bevis för att stresssystemet i verklig depression har en ökad känslighet, vilket bland annat framgår av ökade kortisolnivåer i olika kroppsvätskor och en minskad förmåga att undertrycka kortisolinsättning efter dexametasonal tillförsel.

När det gäller trötthetssyndrom finns det tvärtom tecken på nedsatt känslighet i stresssystemet [29, 30]. Vi har visat att denna försämrade känslighet verkar vara permanent eller åtminstone kvarstår i sju år, oavsett om patienterna har återhämtat sig eller inte [31, 32]. Vi vet ännu inte om denna försämrade känslighet är genetisk och är en sårbarhetsfaktor för utmattningssyndrom eller förvärvad, kanske i tidig barndom.

Det finns också några andra patofysiologiska skillnader mellan faktisk depression och trötthetssyndrom. Hjärnaktiveringsmönstret verkar vara annorlunda [33, 34], liksom en typ av sömnstörning [35]. I trötthetssyndrom finns det också en kraftig ökning av celltillväxtfaktorerna VEGF och EGF [36], som nyligen reproducerades av ett oväntat fynd [OPUBS egna data]. Alla vårdpersonal är skyldiga att informera socialtjänsten om kunskap eller misstanke om barn som är sjuka.

För att andra aktörer ska kunna samarbeta bör varje universitet och högskola ha samordnare som kan hjälpa till att anpassa forskningen. Studenthälsan ska vara tillgänglig för alla som studerar vid ett offentligt universitet eller högskola. Den högre gymnasiet säkerställer elevhälsa för att stödja eleverna att uppnå utbildningsmål. Psykologisk behandling den mest effektiva behandlingen för psykologisk behandling av mild depression är kognitiv beteendeterapi KBT följt av interpersonell terapi IPT.

Självhjälp baserad på KBT-komponenter kan avsevärt minska symtomen hos personer med milda till måttliga problem. Utvärdera lämplig behandlingsnivå baserat på patientens behov, preferenser och överklagandenivå. Med gradvis tillbakadragande erbjuds patienten: psykoundervisning d. INTERNETMEDIERAD behandling IKBT-grupp lär individuell psykologisk behandling med högre intensitet, medierad av fysiska eller digitala videokontaktsamtal.

Drogberoende behandling välj droger enligt listan över kloka. Om den tidigare behandlingen lyckades rekommenderas återhämtning av samma preparat. Vänligen informera oss om att effekten observeras först efter 2-4 veckor.

Informera patienten om de vanligaste biverkningarna av drogtrötthet, yrsel, huvudvärk, sömnlöshet, illamående, sexuell dysfunktion, diarre och att de i många fall är övergående i flera veckor. Tänk på en gradvis insättning för mindre biverkningar. Bensodiazepiner rekommenderas inte vid användning av antidepressiva medel. Ge råd och stöd för munhälsa, eftersom läkemedelsbehandling kan ge muntorrhet.

Vid svår muntorrhet kan tandvårdsintyg registreras. Tänk på Anpassad läkemedelsbehandling i speciella grupper av gravida kvinnor, omvårdnad och äldre. Var uppmärksam och adressera och adressera eventuell komorbiditet som sömnlöshet eller missbruksproblem. För klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre MS, se Janusinfo: Depression försäkring gäller inte vid depression listar den farmakologiska behandlingen för ett depressivt graviditetsuttalande som en procentandel av alla graviditeter och förekommer hos en procentandel av nyutgivna kvinnor.

De allvarliga konsekvenserna av obehandlad faktisk depression hos en gravid kvinna bör fastställas mot eventuella negativa effekter av läkemedel på fostret, och behandlingen ska alltid utföras i samråd med kvinnan. Följande kan användas som en guide: en lågriskpatient med psykiatrisk historia som har varit stabil under lång tid och som inte tidigare har visat snabb eller svår återfall.

Försök till långsam frisättning för en planerad graviditet. Följ - vid en ny position inom farmakologisk behandling.