Valkretsar riksdagsledamöter
Riksdagsvalet räknas först, följt av kommunfullmäktigesval och det senaste regionfullmäktigevalet. Distriktsrådet utvärderar röstsedlarna, delar upp dem i olika listor i varje parti och räknar antalet röster för varje kandidat. Därefter slutfördes mandatet mellan parterna. Därefter fördelas antalet mandat som mottagits av varje part inom varje parti, det vill säga kandidater som får mandat utses.
Slutligen utses ersättare. Det finns hinder i valsystemet för små partier. För att delta i fördelningen av platser i parlamentsvalet måste partiet få minst 4 procent av antalet röster rikstäckande, det så kallade 4 procentblocket. Om ett parti fick totalt färre röster i parlamentsvalet kan det fortfarande delta i fördelningen av mandat med fasta valkretsar i ett valområde om det fick minst 12 procent av rösterna i valområdet.
I regionfullmäktigevalet måste partiet få minst 3 procent av rösterna i hela regionen för att kunna delta i fördelningen av platser. I valet till kommunfullmäktige måste partiet från det ordinarie valet ha fått minst 2 procent av rösterna i hela kommunen. Om en kommun är uppdelad i valdistrikt måste partiet ha fått minst 3 procent av rösterna i hela kommunen.
Mandat med en fast valkrets fördelas utifrån de röster som partierna i varje valkrets får. Den inriktade Uddatalmetoden används i fördelningen. Onsdag röster [redigera wiki text från Redigera] Förtidsröster släpps på valdagen och i vissa fall på lördag kan inte skickas till vallokaler och därför inte räknas på vallokaler, dessa röster räknas efteråt och kallas onsdag röster.
Många utländska röster räknas också som onsdagens röster. I valet beräknas en förtidsröstning bli onsdagens röster. Därefter fördelas mandaten med samma metod med den allmänna röstnivån i landet som grund. Mandatet fördelas sedan enligt den överenskomna Uddatalmetoden, och hela landet betraktas som ett valområde. Resultaten av de två mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti har fått färre mandat i fördelningen i valdistrikt jämfört med resultatet med hela landet som valdistrikt, har partiet rätt till ett utjämningsmandat.
Ett parti får ett justeringsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av fasta mandat och i enlighet med Uddatalmetoden. Om ett parti inte har fått fasta valkretsmandat i alla valkretsar används antalet röster i partiet som jämförelsetal i valkretsar där partiet ännu inte har fått mandat när utjämningsmandatet fördelas.
Om riksdagspartiet fick fler mandat i fördelningen i valdistrikt än vad som motsvarar det proportionella resultatet, returneras mandatet från valen i de valdistrikt där partiet hade de lägsta jämförelsetalen, men inte från valdistrikt med mindre än tre fasta mandat. Fördelningen av platser åt sidan, när fördelningen av mandat mellan parterna bestäms, vilka kandidater som kommer att få mandat.
Först kan du tillämpa röstregler ansikte mot ansikte. Det personliga röstnumret är antalet röster för en viss kandidat i ett valområde på ena sidan. Om kandidatens namn finns på olika typer av listor räknas personliga röster tillsammans från alla olika listor. Om det finns mer än en kandidat som har passerat barriären, tar de sin plats enligt antalet röster.
Om flera kandidater har fått så många röster dras lott om vem av dem som kommer att få mandat. Om inte alla kan utses av ledningen för personliga röster, ignorerar du kandidater som har blivit upptagna av röster. Antalet omröstningar med en specifik kandidat som förnamn är vad kandidatjämförelsen är. Således är den första siffran i jämförelsen densamma som antalet röster.
Den kandidat som har störst rösträtt får partiets första mandat. Därefter ignoreras kandidatens namn, och röstsedlarna sorteras i nya grupper av dem som nu är förnamnet på omröstningen. Jämförelsetalen för den som för närvarande är högst upp beräknas bland annat i den mån gruppen eller grupperna deltog när den första kandidaten fick sitt mandat. Heltalsmetoden är lättast att uttrycka om endast en ny grupp bildas, det vill säga samma kandidat är den andra platsen i alla omröstningar som deltog i den första kandidatens funktionshinder.
Jämförelsenumret erhålls sedan genom att dividera röstnumret för gruppen med 2. Om den andra kandidaten får ett andra mandat och alla valsedlar innehåller samma tredje kandidat används röstnumret av 3 för att få nästa jämförelse av Fältnumret med samma villkor, divisionssiffrorna kommer fortfarande att vara 4, 5, 6 etc. Då måste kandidaten ersättas i det andra valområdet, det kan finnas flera.
Ersättaren blir först och främst den kandidat som har den högsta andelen röster och ännu inte har inträffat på andra plats för den första "tomma" kandidaten på listan som fick flest röster från listorna som gällde den ursprungliga valda medlemmen. Om ett mandat i flera valdistrikt blir ledigt, det ena efter det andra, beroende på storleken, först och främst andelen personröster och för det andra jämförelsetalen i valdistrikten.
Å andra sidan utses någon annan som medlem. Å andra sidan är det möjligt att byta ut olika sidor samtidigt. Ange en ersättare [redigera redigera wikitext] du kan också välja en ersättare med hjälp av personröster. Detta förutsätter att alla partimedlemmar har utsetts genom röster och att det fortfarande finns kandidater som har Röster över barriären.
För varje medlem är det avsett att tilldela ersättare. Först har en kandidat utsetts som ännu inte har vunnit en plats, men som har övervunnit hindren för personliga röster. Ersättningar ingår i ordningen enligt deras personliga röstnummer. Det sätt på vilket ledamöterna utses, när mandatet fördelas mellan partierna, avgör vilka kandidater som får en plats som ledamöter.
Endast dessa kandidater har rösträtt och som har gått med på en kandidat på sidan och i valet som kan väljas. Rösterna avgör först och främst vad rösterna bestämmer först och vem som ska få mandatet. Därför beaktas antalet röster för varje kandidat. Personliga röster räknas enligt valkretsen. Antalet röster som en viss kandidat fick för ett parti i ett valområde kallas en personlig röst.
Om en kandidat finns på flera listor i samma distrikt räknas personliga röster från alla listor. Det finns vissa hinder som kan väljas genom personliga röster. Så här ser hindren för olika valkretsar riksdagsledamöter ut, för att bli vald med personlig röst i riksdagen måste en kandidat få så många röster motsvarande minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.
För att bli vald för personliga röster i regionrådet måste en kandidat få så många röster motsvarande minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten få minst ansikte av omröstningen. För att bli vald för personliga röster i kommunfullmäktige måste en kandidat få så många röster motsvarande minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten få minst 50 röster.
För att bli vald med personliga röster i Europaparlamentet måste en kandidat få så mycket som en röst motsvarande 5 procent av alla giltiga partiröster. Om inte alla kandidater kan utses med personliga röster, utses de utifrån jämförelsetal. Baserat på antalet röster i de olika partilistorna beräknas kandidatjämförelsetalen med hjälp av metoden So-Share Integer.
Om partiet bara har en lista i valkretsen utses ledamöterna enligt ordningen enligt valformen. Deltagaren kan bara sitta i en stol, som du bara kan väljas med ett mandat efter eget val. Om det visar sig att en kandidat valdes i två eller flera valkretsar, avslutas kandidaten som medlem i alla mandat utom ett. Kandidaten behåller mandatet där de har det starkaste stödet.
Även då tillämpas rösterna först, vilket innebär att mandatet behålls i den valkrets där kandidaten har den valkretsar riksdagsledamöter röstandelen. Detta förutsätter att kandidaten har rätt att göra ett personligt val. Alternativt används det valkrets där kandidaten har den högsta jämförelsesiffran. Hur många röster, mellan partierna, valkretsarna eller kandidaterna kommer att vara exakt desamma i fördelningen, till exempel de mandat där valkretsen så småningom ska hamna eller vilken kandidat som ska bli deltagare eller ersättare som du drar.
Om utsedda ledamöter också ska utses ersättare som kan komma in i Medlemmens plats när de inte kan delta i mötet och ta över mandatet när deltagarna avgår. Vid val till Riksdag, regionfullmäktige och Europaparlamentet måste lika många ersättare utses för varje ledamot, eftersom partiet har bemyndigats, men alltid minst tre. Vid val till kommunfullmäktige ska minst två alternativ för partiet i kommunen utses.
Det finns också en sådan ersättningskvot. De flesta kommuner har hälften så många ersättare som ordinarie ledamöter än ersättningskvoter. Detta innebär att om ett parti får fyra platser i rådet måste partiet ha två ersättare, och om partiet får åtta platser måste det ha fyra ersättare. Kontakta oss.