Yttre miljö hälsa

Två målområden gäller särskilt barns och ungdomars levnadsvillkor: yttre miljö hälsa förutsättningar i det tidiga livet och 2 kunskaper, färdigheter och utbildning. Här hittar du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och deras utveckling över tid. Här hittar du också information om vår forskning om barns och ungas hälsa. Faktorer som bestämmer hälsan för barn många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, determinanter för hälsan.

En modell av Pierce och kollegor. Figur 1 kan användas för att förstå dessa determinanter, särskilt för barn. I den bortre änden av modellen finns determinanter som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv. Andra lager, å andra sidan, hanterar effektiva determinanter. Vi talar till exempel om barnets levnadsvanor, föräldrarnas egenskaper, hushållen och naturen i närområdet.

I framtiden, lagen om liv och arbetsvillkor, såsom tillgång till sjukvård för barn. I den bortre änden finns det gemensamma determinanter som relaterar till de allmänna förhållandena i samhället. Enligt Peirces modell finns det komplexa ömsesidiga relationer mellan faktorer inom lager, men också mellan olika lager i modellen. Figur 1. Sociala bestämningsfaktorer för barns hälsa och utveckling.

Vad påverkar barns hälsa? Förhållanden i barndomen och tonåren är av stor betydelse för både mental och fysisk hälsa under hela livet. Tidiga åtgärder i hem-och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader i tillväxtförhållanden. Men hälsoskillnader kan förebyggas, och regeringens folkhälsomål är att skapa en social miljö för god hälsa på lika villkor och att stänga inflytelserika hälsoklyftor inom en generation.

I detta avsnitt hör folkhälsan i Sverige-årsrapporten hälsotillstånd, bestämningsfaktorer för hälsa i befolkningen yttre miljö hälsa på många olika faktorer och kan betraktas som ett resultat av samspelet mellan individ och samhälle. Dessa faktorer kallas ofta determinanter eller hälsotillstånd för hälsan. För att uppnå god och jämlik hälsa behöver alla samma möjligheter till god hälsa.

Hälsotillstånd kan grupperas på olika sätt.

Dahlgren och Whitehead har utvecklat en modell som visar bredden av faktorer som påverkar vår hälsa Figur 1. Det illustrerar definitionen av hälsa, såsom olika skikt, från yttre miljö hälsa som en person själv bär som ålder, kön och arv, till sociala, strukturella faktorer som socioekonomiska, kulturella och miljömässiga förhållanden. Det är också vanligt att gruppera determinanter för hälsa i en förenklad version av detta, i levnadsförhållanden, levnadsförhållanden och levnadsvanor.

Figur 1. Regnbågsmodell över hälsodeterminanter. Det folkhälsopolitiska ramverket delar upp hälsoförhållanden i åtta målområden, sju baserade på centrala områden i livet där resursbrist och sårbarhet är särskilt viktiga för jämlik hälsa, och en åttonde som illustrerar hälsofigur 2. Uppdelningen i målområden baseras på livets perspektiv och följer därför inte helt de lager som beskrivs i Figur 1.

De åtta målområdena gör det tydligt att arbetet för en god och jämlik hälsa bör fokusera på hälsotillstånd och de strukturella faktorer som påverkar hälsan. Figur 2. Hälsoförhållanden uppdelade i åtta målområden baserade på en folkhälsopolitisk ram. Våra levnadsvanor påverkar risken för många sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige idag, och livsvillkor och levnadsvillkor påverkar möjligheten till ett hälsosamt liv.

Olika politiska beslut påverkar dessutom befolkningens levnadsvillkor och levnadsvillkor. Relationer är komplexa, och samma determinanter kan ligga till grund för flera olika hälsoutfall. Vissa sjukdomar har en relativt snabb kurs, till exempel många infektionssjukdomar. Andra sjukdomar har en långsammare kurs, och det kan också ta mycket från exponering för en riskfaktor, som rökning, till att en person blir sjuk.

För att främja hälsa och förebygga ohälsa är det därför viktigt att, förutom hälsoutfall, också följa hälsotillstånd, eftersom det ger en uppfattning om hur befolkningens hälsa kan utvecklas över tid. Vad är ojämlikhet i hälsa? Detta påverkar risken för både smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar. Som regel råder ojämlikhet i hälsa när det finns systematiska skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper med olika sociala positioner.

Dessa skillnader verkar vara både en gradient i hälsa och en ansamling av hälsoproblem i vissa grupper som är särskilt utsatta socialt och ekonomiskt jämfört med resten av befolkningen. Därför är det viktigt att betona den sociala gradienten i hälsan utan att förlora uppmärksamhet åt grupper som kan anses vara särskilt utsatta.Den sociala gradienten i hälso-och sjukvården innebär att varje steg i den sociala hierarkin i befolkningen, såsom utbildningsnivå, inkomst eller yrke, medför en förändring av hälsan.

Dessutom förklaras det faktum att hälsoproblem kan ackumuleras i vissa utsatta grupper bland annat av att skillnader i resurser inte bara leder till skillnader i risk för ohälsa mellan olika sociala grupper utan också till skillnader i mottaglighet och motståndskraft. En individuell avgörande faktor, som ekonomisk sårbarhet eller rökning, kan öka risken för ohälsa, men hur stark effekten är beror på om personen också utsätts för andra faktorer som kan vara skadliga för hälsan.

Människor med lägre social status är mer benägna att utsättas för många olika faktorer som kan påverka hälsan negativt - både sociala och fysiska levnadsförhållanden samt levnadsvanor - vilket innebär att effekten av en annan faktor ofta blir starkare. Till exempel kan grupper i särskilt utsatta situationer omfatta HBTQ-kvinnor, personer med vissa funktionsnedsättningar, invandrare, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar och personer utanför arbetsmarknaden.

Ibland sammanfaller också dessa villkor, vilket yttre miljö hälsa innebära en ökad risk för ohälsa eller lägre tillgång till social hälsa och stöd. Ojämlikhet i hälsa kan också ses ur ett livsperspektiv. Detta innebär att ojämlikhet i hälsa och hälsa är resultatet av processer som fortsätter under hela livet, där faktorer som uppväxt, familj, skola, arbete och boende utgör förutsättningarna för ett hälsosamt liv.

Hälsa vid någon tidpunkt är relaterad till den position du har vid den tiden, liksom den position du hade i barndomen och under hela ditt liv, och därför effekterna av olika hälsoriskfaktorer som detta medför. Utbildning som ett mått på en socioekonomisk grupps socioekonomiska ställning kan definieras på flera sätt, såsom yrkesgrupper, inkomstgrupper eller utbildningsgrupper. Utbildning, som är ett allmänt mått på socioekonomisk ställning, används också i denna rapport som en indikator på en socioekonomisk grupp.

Till skillnad från inkomst påverkas inte utbildningsnivån till exempel av arbetslöshet eller sjukdom efter avslutad utbildning och är därför ett mer stabilt mått på individnivå. Olika indikatorer på ojämlikhet kan ses och mätas på flera sätt. Om målet är att jämföra hälsa i en viss grupp med en annan, till exempel bland dem med kort och lång utbildning, kan enkla mätningar användas.

Mer sofistikerade mätningar krävs för att bedöma ojämlikhet tillsammans över hela befolkningen. Med komplexa mätningar kan man också överväga hur stor varje grupp i befolkningen är och hur storleken förändras över tiden. Ojämlikhet kan också uttryckas som absolut eller relativ. Absolut ojämlikhet är relaterad till skillnader i faktiska siffror mellan grupper och ger en bild av graden av ohälsa i olika grupper.

Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger risken för en sjukdom är större för en grupp jämfört med en annan, till exempel, och ger en bild av ojämlikhet mellan grupper utan att ta hänsyn till det faktiska antalet. När den totala sjukdomsbördan minskar i samhället minskar den absoluta ojämlikheten ofta, medan den relativa ojämlikheten ofta ökar. Valet av mätningar baseras på vad du vill mäta, till exempel absoluta eller relativa skillnader.

Men förhållandena i form av data påverkar också vilka mätningar som är lämpliga. För att få en så komplett bild som möjligt, om ojämlikheten ökar eller minskar, bör flera dimensioner användas. Demografiska förändringar och folkhälsovård i befolkningen är olika kopplade till demografiska processer som Julfödelser, migration och dödlighet.