Musik påverkar humöret

Vitt brus nämns också här. Genom att maskera distraherande ljud och skapa en jämn ljudmiljö är det lättare att fokusera. Forskning visar också att det stabiliserar våra hjärnvågor, vilket också kan förbättra vår koncentration och prestanda. Detta minskar takten i andningen, främjar hjärtfrekvensen och sänker blodtrycket. Speciellt långsamma tempo och lugnande harmonier minskar hjärtfrekvensen och blodtrycket.

Neurovetenskapsmän i Storbritannien hävdar nu att de har hittat en låt som lindrar stress och lugnar våra själar mer än någon musik påverkar humöret. Låten heter weightless och är skapad av engelska ljudterapeuter och popgruppen Marconi Unions för att bara koppla av - och det fungerar! Vetenskaplig forskning, bland annat. Låten är noggrant komponerad med en hastighet som börjar med 60 slag per minut och gradvis minskar till 50 slag per minut för att sänka lyssnarens hjärtfrekvens.

Den innehåller också harmonier och rytmer som är utformade för att stimulera fascination, det vill säga en process som synkroniserar lyssnarens hjärnvågor. Och ja, lyssnarnas hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens minskade. Inte minst i vår frontallob, som arbetar aktivt, eftersom vi ständigt gör gissningar och förutsäger vilken ton som kommer att bli nästa.

Om vi aktiverar belöningscentren korrekt och dopamin utsöndras. Om vi gör ett misstag men blir positivt överraskade får vi samma reaktion. Neurotransmittorerna serotonin och oxytocin flyter också från viss musik. Det sägs att en anständig balans mellan det förutsägbara och det fantastiska är nyckeln. Musiken ska vara förutsägbar, men inte tråkig. Att släppa musiken från dessa" bra " hormoner kan således ha en direkt positiv effekt på ditt humör.

Studier har visat att klassisk musik kan förbättra kortsiktigt lärande och minne hos vissa människor. Det har visat sig påverka hjärnvågor och kan hjälpa till med vårt lärande. Forskning inom detta område fortsätter att växa, och framtida forskning kommer säkert att avslöja ännu musik påverkar humöret sätt att använda ljud för att främja hälsan. Idag vet jag att musik har kroppsliga effekter som kan kvantifieras.

Men jag vill lära mig mer om hur musik påverkar oss djupt. Tack vare sådana så kallade mikrofenologiska metoder visar vi systematiskt den subjektiva upplevelsen av musik. När vi lär oss mer om musikens inflytande kan vi också hitta nya sätt att dra nytta av det. Till exempel väcks våra känslor när vi lider av musik, och känslor kan i sin tur öka förmågan att lära sig. Utifrån detta utvecklar vi nu Kunskapskonserter, ett forskningsprojekt om hur musik kan bidra till mänskliga sammankomster och nya former av kunskapsutbyte.

Där undersöker vi hur känslomässigt laddade konserter om komplexa ämnen, till exempel om metorelaterat missbruk påverkar möjligheten att diskutera ämnet vid seminarier som hålls i samband med konserten. Estetiska upplevelser kan också öka medvetenheten om våra egna och andra känslor, och vi tror att detta kan påverka utvecklingen av empati och självkänsla. I projektet sång i skolan undersöker vi om ökad sång kan stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa lärande och främja social sammanhållning.

Vi förlorar en viktig del av vår känslomässiga reglering om vi inte får estetiska injektioner regelbundet. I en studie frågade vi 5 Körsångare att betygsätta vad de saknade genom att inte kunna sjunga i kören under coronapandemia. Ju längre de sjöng i kören, desto mer saknade de den estetiska aspekten för att få kontakt med sina känslor. Musik kan bidra till ett bättre samhälle.

Genom att öka tillgången till musikaktiviteter har vi möjlighet att skapa trygghet i olika sammanhang. Om vi istället prioriterar Estetiska ämnen tror jag att vi bidrar till ökad vård. Forskning om: ifrågasatt med en avhandling om musikterapi för sjuka barn. Bild: Rubrik: Lena Uggla. Att låta barn sjunga eller välja ett instrument att spela och uttrycka sig i interaktion med en terapeut kan fungera både viktigt och lugnande.

Det kan också vara bekräftande och stärka sociala band. Musikterapi idag är ett tillfälligt behandlingsområde. Jag har doktorerat i effekterna av musikterapi för barn med svåra maligna och godartade blodsjukdomar. Barnen isolerades på sjukhus när de genomgick stamcellstransplantationer. Hälften fick musikterapi två gånger i veckan, medan kontrollgruppen fick regelbunden behandling.

Pulsen sjönk på kvällarna i behandlingsgruppen fyra till åtta timmar efter musikterapi, vilket vi tolkar som en minskning. En ökad impuls är ett tecken på ångest och absorption och kan förutsäga posttraumatiskt stressyndrom, PTSD för barn.