Osyrad mjölk

Strukturen hos den bildade massan påverkas också av temperaturen - en lägre temperatur ger en fastare konsistens - och vad som levereras först, syra eller värme. Om du värmer bröstmjölken blir den resulterande massan mer och osyrad mjölk hållbar än den massa du får om du har bröstmjölk som redan har värmts - skillnaden är att bindningarna mellan kaseinmicellerna verkar vara starkare osyrad mjölk det första fallet.

Om du inte behöver göra ost, var lite försiktig när du blandar mejeriprodukter och sura saker som citronsaft - det blir för surt, små ostpooler, särskilt i muskelmjölkprodukter. Fetter mejeriprodukter bildar inte ostkorn så lätt när syra tillsätts, eftersom fett skyddar kaseinet från att gömma sig i viss utsträckning. Om du å andra sidan värmer en surgjord fettprodukt som gräddfil kan ostpinnar bildas ändå på grund av värmen.

Ett annat sätt att få mjölk att koagulera är genom körsträcka-så görs det mesta av osten vi äter. Tidigare extraherades löpning endast från underbenets magar, där det spelade en viktig funktion i matsmältningen, idag kan den också produceras inom industrin. Körningarna innehåller cymosin, ett enzym som mäter de yttersta och mest negativt laddade ändarna av cappacacein i slutet av kaseinblandningen, vilket gör det svårt att avvisa kaseiner.

Sedan kliar de och mjölken koagulerar. För att aktiviteten av cymosin ska vara tillräcklig för mjölkkoagulation krävs emellertid en viss temperatur minst 15 grader, men helst högre och ett visst kalciuminnehåll. För att avlägsna överskott av vatten från den koagulerade mjölkmassan - skär osttillverkaren vanligtvis massan i bitar.

Vätskan, serumet som rinner ut och senare avvisas, innehåller vassleproteiner-samlingsnamnet för allt i mjölk som är protein men inte kasein, främst betalning, fakturering, al-alparaktalbumin och serumalbumin, samt mindre mängder av olika immunoglobuliner. Stulen från överskott av vassle är viktigt vid ostproduktion, eftersom ostens stabilitet beror på hur mycket vatten som tas bort.

Om keso också bearbetas kan den å andra sidan läcka fett och kasein i vasslen - det betalar inte för att vara svårt - på bekostnad av massa, även om detta verkar vara ett bra sätt att bli av med vätskan. Således är ost, yoghurt och sura mejeriprodukter som yoghurt inte helt annorlunda; Liknande nätverk av Michels kasein bildas också i sur yoghurt. Skillnaden är att i yoghurt separerar du inte vasslen efteråt.

Ibland kan du å andra sidan se att ytan på yoghurtvätskor är lite, med en klar liten gulaktig vätska - då läcker serumet. Sedan kan du hälla överskottsvätskan igen, eller med en mild hand, flytta den tillbaka i vasslen i yoghurt. Men om du rör dig för mycket blir yoghurt och andra krämiga sura livsmedel tunnare, eftersom det ganska bräckliga stabiliserande nätverket av kasein bryts ner och den skarpare förskjuts.

Människor har alltid använt bakterier för att förbättra matens livslängd och förbättra smaken. Det är inte sant. Faktum är att mjölksyrabakterier kan hjälpa till att bryta ner laktos. Mjölksyrabakterier fungerar också bra för mjölkproteinallergier. När det är allergiskt mot mjölkprotein bildas en allergisk reaktion med mjölkprotein, vilket är helt orelaterat med mjölksyrajäsning.

Det finns många olika mjölksyror, men de vanligaste är laktobaciller och bifidobakterier. Exempel på livsmedel som är rika på mjölksyrabakterier är mjölksyragrönsaker, surmjölk eller surdegsbröd. Vad är probiotika? Probiotika beskrivs vanligtvis som levande mikroorganismer som bidrar till hälsofördelar när de tas i tillräckliga mängder. För att en produkt ska kunna identifieras som ett osyrad mjölk måste dessa hälsofördelar bevisas i kliniska studier.

Det finns intensiv forskning om probiotika och vilken effekt det har på människokroppen. Skillnaden mellan mjölksyrabakterier och probiotika det finns många olika typer av mjölksyrabakterier, och inte alla klassificeras som probiotika, medan inte alla probiotika också är mjölksyrabakterier. Det finns olika stammar av mjölksyrabakterier, där olika stammar har olika egenskaper.

Just probiotika är ett samlingsnamn för goda bakterier som har kunnat visa positiva hälsoeffekter i kliniska studier. De stora bakteriestammarna av probiotiska produkter som osyrad mjölk i vanliga livsmedelsbutiker i Sverige är nästan alla mjölkbaserade bakterier.